Det ligger på internet, Beatrice…

Piratpartiet. Politik har länge varit ett område som har känts ganska oviktigt för mig. En bidragande anledning till det är att valet mellan rött och blått mest har handlat om lite skattesatser hit och dit. Skillnaden har inte känts så avsevärd vad än resultatet har blivit. Detta betydde dock inte att jag inte tyckte maktskiftet 2006 var bra när det skedde. Om inte annat för att jag tycker att det är väldigt dåligt om ett parti abonnerar på regeringsmakten. Att engagera mig i de partipolitiska frågorna kändes mest tungrott och dessutom så var jag ganska säker på att ingen skulle in och rota i de grundläggande demokratiska rättigheter jag och många andra har tagit för givet. Det var ju ändå Sverige vi pratade om, eller hur.

Det senaste året har dock det demokratiska underskottet i det här landet blivit mer än tydligt. Regeringens sätt att föra en politik man inte har mandat för (och om man skulle fråga deras väljare tror jag att man skulle hitta en ganska tydlig majoritet emot den) och oppositionens sätt att undvika frågor (vad tycker sossarna om Ipred?) är tydliga tecken på det. Väljarförakt, topstyrning och ren mobbning är andra tydliga tecken på att demokratin blöder ymnigt. Dessutom har det känts ännu mer oviktigt vilket av de två alternativen man röstar på. Det är ju samma skit ändå.Det har dock blåst upp till kamp, och striden står på internet. Striden borde egentligen vara ganska ojämn, eftersom bara en sidan förstår sig på detta medium. Den andra sidan har dock lagstiftarmakten, vilket den utnyttjar till fullo. Förståelsen för detta nya medium är dock skrämmande låg. Konsekvens är inte heller en stark sida uppenbarligen. För mig har det därför blivit viktigt att inte bara hitta någon som förstår dessa frågor, utan att dessutom se till att de spelar efter motståndets regler. Det behövs alltså närvaro där lagar stiftas.

Jag tvekade länge innan jag gick med i Piratpartiet. Framför allt var jag ovillig eftersom jag inte ville behöva ta det steget. Sakerna som ingår i partiets program är för mig så självklara att de är en icke-fråga. För mig handlar det om frihet och integritet, inte om fildelning (även om fildelningsfrågan blir en helt naturlig följd av kommunikationsfriheten). Efter att ha klickat mig fram till partiets anmälningsformulär för sjuttioelfte gången så fyllde jag till slut i det. Jag väntade eftersom jag hoppades att de nu regerande skulle ta sitt förnuft till fånga och säga att (pp) inte behövs. Nu gjorde de precis tvärtom. För mig var FRA-frågan den stora ögonöppnaren, och Ipred-lagen det som fick bägaren att rinna över. Nu väntar två val där jag hoppas att (pp) tar mandat. Jag vet att jag kommer att göra mitt bästa för att det ska bli så. Kommer du?Idag är det gå-med-i-piratpartiet-dagen. Utnyttja det, och gör mig sällskap framför de digitala stridsvagnarna på det digitala Himelska fridens torg!

Läs även andra bloggares åsikter om Piratpratiet, Ipred, politik, regeringen, 8 december, partier, demokrati