Vi som är Internet

Politik. Dagens mest uppmärksammade citat är nog, eller borde i alla fall vara, Isobel Hadley-Kamptz:

Ipred är del i en kontrarevolution. Ännu kan vi bara hoppas att vi, vi som är internet, klarar att mota den.

Citatet, som säger oerhört mycket, får mig att tänka på framför allt en sak. Det är delen “vi som är internet” som lyser igenom för min del, även om biten om kontrarevolution också är svår att slita ögonen från. Även Marcin har fastnat för den delen i citatet och refererar till det tal han höll under första dagen på tpb-rättegången. Det talet innehåller för övrigt en hel del bra citat också, har svårt att inte le lite när internet beskrivs som “en hydra på tjack”.

För det är just här som vi har kärnan i hela den senaste tidens debatt kring upphovsrätt, registrering, avlyssning och datalagring. Det finns en tydlig skiljelinje mellan dem som är en del av internet och dem som bara använder det. För i vårt samhälle idag tillhör man en av de två grupperna. De som tillhör den senare förstår förmodligen inte hur stort och okontrollerbart internet är, och det de färstår skrämmer dem. Därför måste internet regleras, med alla till buds stående medel.

Att behandla internet annorlunda mot det som händer i “den riktiga världen” är ett grovt övertramp gentemot våra mänskliga rättigheter. Tyvärr är detta inte något som har gått fram till de som bestämmer. Hur ska vi egentligen göra för att förklara att begränsningar och intrång på internet är för oss som om man skulle genomföra samma begränsningar och intrång i deras telefoner, hem, brev, möten och sammankomster.

Jag kan faktiskt inte riktigt avgöra om jag är en del av internet, eller om internet är en del av mig. Det är av just den anledningen som kontrarevolutionen måste misslyckas, för om den skulle lyckas döda internet som vi känner det idag skulle det innebära en stor risk att en bit av mig dör med det.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , ,

I morgon upphör vår kommunikationsfrihet

Ipred. “Vi kommer självklart att använda lagen”, säger Henrik Pontén till TT. I sig är det ju ingen nyhet, liksom att Ipred-lagen träder i kraft i morgon. Att Ifpi och antipiratbyrån skulle använda lagen är ju självklart, det vi väntar med spänning på att se är fortfarande hur.

HAX efterlyser anonymiseringsalternativ, Otyg funderar kring OneSwarm och Mary hoppas att Ifpi & co gör något dumt så att politikerna får upp ögonen för hur usel denna lag egentligen är. För egentligen är det ju precis dit vi vill komma. Vi ska inte behöva ta till alla till buds stående medel för att kunna hålla oss anonyma från politiker och privata intressen. Det ska vara en självklarhet. Själv funderar jag på att ta bort krypteringen på mitt trådlösa nät och se om det blir samma problem som när de jagar danskar.

Inställningen hos branschens “häx-jägare” är dessutom allt annat än upplyftande. Förtäckta hot och insinuationer verkar vara vardagsmat, och de för fram sina argument på ett snudd på mässande, religiöst, sätt. Personers integritet är totalt oviktig när det handlar om pengar till “artisterna” (anledningen til citationstecknena borde vara uppenbar hoppas jag). Inget får stå i vägen för “rättvisan” (där kom det igen). De som gör något måste betala. Ordentligt. Annars kommer de inte att sluta. Som de gjort i Finland

Emma reflekterar lite över ett konstigt rubrikval på TT-artikeln som flyter runt just nu. Att det skulle bli svårare att ladda ner nu har hon, precis som jag, svårt att förstå. Större risk att åka fast möjligtvis, men tekniken är ju den samma. För precis som Rick konstaterade efter Expressens undersökning så kommer ingen(!) av de tillfrågade sluta fildela. Detta är exceptionellt, för det brukar alltid vvara några som aldrig skulle erkänna ett brott, hur fånigt det än är och hur anonym undersökningen än må vara. Men att allla säger att de struntar högaktningsfullt i denna lag tyder ju på att ett ordentligt misstag har begåtts.

Så mycket mer för de vuxna att ordna upp alltså. Det är ju i alla fall skönt att det inte är svårt att förklara och försvara varför man har tagit ställning för Piratpartiet.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , ,

Vad planeras för juni nästa år?

Storebrorssamhället. Låt mig bli lite konspiratorisk ett tag. Jag kan inte låta bli, för som utvecklingen ser ut så är det sannerligen inte svårt. Vi får svårare och svårare att uttrycka oss som vi vill, och detta leder självklart till att folk försöker gömma sig. Alternativet skulle vara att ändra på något vi tar för givet, det vill säga fri kommunikation.

Mitt i allt detta är det dessutom en lågkonjunktur som håller på att bli den värsta sen, ja det vettefan faktiskt. I såna tider tenderar folk att mer tänka på sina jobb än sin frihet, så kan man ordna med jobb så kan man göra lite vad man vill i övrigt, för folk kommer att gilla det (och jag kan inte nämna den uppenbara parallellen här, eftersom det skulle innebära att jag förlora).

Jag minns dessutom vad som hände förra sommaren, när debatten i riksdagen kring FRA-lagen var lagom intajmad till ett fotbolls-em. Ett fotbolls-em som var viktigare för vår kära statsminister att han hellre sågs flanera i Wien med en svensk landslagströja än att uttala sig om den hårdast debatterade lagen på denna sida millennieskiftet.

Så det jag vill fråga är, vad kommer hända den i början av juni nästa år? Ja, förutom den där lilla petitessen som jag inte bryr mig om särskilt mycket alls…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Vem går säker?

Ipred. Så här dagarna innan ett av vår tids galnaste lagar träder i kraft så kan jag inte låta bli att undra över vilka effekterna kommer att bli. Att vem som helst blir lagligt villebråd för privata intressen är redan känt, men vad kommer det att innebära? För jag tror att industrin har rätt i en sak, de kommer inte att använda samma strategi som i andra länder, i alla fall inte utan att tänka efter mycket noggrant.

Att det kommer komma kravbrev till folk är nog inget som kommer att göra någon förvånad. Men vilka kommer att få dessa brev? Är branschen intresserad av att pröva lagen? Kommer de att ge sig på de som de vet inte kommer att ge sig? Eller är det så att de värsta dissidenterna kommer undan bara för att företagen inte vill ha för mycket av den publicitet som rättsprocesserna kommer att orsaka. Vågar ett företag dra en process mot exempelvis Rick Falkvinge eller ens mig, eller någon annan uttalad medlem i piratpartiet, för den delen. För oss som verkligen vill att denna lag förpassades till det runda arkivet så vore nog en liknande process något bra, för det skulle pröva alla tveksamheter, och vi skulle få veta vad som verkligen gäller. Just därför är jag tveksam till om det kommer att hända.

Av just den anledningen tror jag att de som kommer att få kraven i första vändan är de som med största sannolikhet inte kommer att skrika så högt. För oavsett all uppmärksamhet som varit så tror jag inte att gemene man är beredd att in i det längsta bestrida lagen, utan kommer att snällt betala, och det är trots allt det som lagen är till för eller hur?

I förlängningen är ett hävande av Ipred den enda utvägen, för denna lag, liksom många andra, fungerar som direkt och/eller indirekt censur av vår kommunikation, och det kan aldrig vara acceptabelt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Traditioner viktigare än politik?

Politik. Ibland blir jag konfunderad. Denna gång är det en genomgång av väljarsympatier som presenteras av SvD. Längst ner hittar man denna bild:

Vad jag inte blir riktigt klok på är frågan som ställdes:

Om du tänker dig att vart och ett av följande partier har en partiledare som du gillar och att partet skulle driva frågor som skulle gynna dig, hur troligt är det då att du skulle rösta på partiet

Är det bara jag som tycker att den frågan är konstigt ställd? För generellt sett så är det ju frågorna de driver som avgör om jag röstar på ett parti eller ej. Så om ett parti driver rätt frågor så är det väl självklart att jag skulle kunna tänka mig att rösta på dem? Om de inte har gjort som exempelvis centern och inte alls står för det de tidigare har sagt, men för mig blir det likvärdigt med att de inte driver de frågor de faktiskt inte driver. Så även det lilla kryphålet försvinner för mig.

Så frågan jag vill ställa är väl egentligen om det är mig det är fel på? Eller det faktum att bara i genomsnitt 40% kan tänka sig att rösta på partier som driver de frågor man tycker är viktiga.

För om man tar bort frågorna och partiledaren, vad finns då kvar? Partinamnet och traditioner? Eller kanske folks oförmåga att faktiskt se bortom de frågor ett parti driver idag? Den enda slutsatsen jag kan dra är i alla fall att runt 60% (eller ännu mer beroende på hur man tolkar statistiken) av de tillfrågade röstar på det parti de alltid har röstat på. Oavsett vilka frågor de driver.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Inte bara gratis, man slipper bära dessutom!

Musikindustrin. Dålig lönsamhet och ökad konkurrens från vattenkranar, nu tvingas Loka sluta sälja på konsum i Pajala. Framtiden för vattenproducenterna ser dyster ut, men enligt bedömare jag pratat med är inte allt nattsvart.

I början av 2000-talet såldes det massor av vatten på flaska. Att kunna botanisera bland smaksatta sorter med och utan bubblor var en dröm för alla vattenälskare. Ramlösa blandades med billigt Lidl-vatten.

Men tiderna förändras och genom åren har vattnet flera gånger bytt namn och ägare. De senaste åren har det gått från att köpas mest rent vatten till att behöva smaksättas och kolsyras på en mängd olika sätt. Man har dessutom behövt skaffa finare etiketter, allt för att öka lönsamheten och möta konkurrensen från vattenkranen.

Så här hade SvD:s artikel lika gärna kunnat inledas, för den handlar ju trots allt om att det inte går att konkurrera med gratis. Och det gör det ju uppenbarligen inte, eftersom skivförsäljarna inte kan göra det. Nu ska vi dock vara ärliga och säga att all minskad försäljning hos de fysiska handlarna inte beror på nedladdning, utan även att de inte kan konkurrera med näthandlare som CDon, ginza m.fl.

Det intressanta i artikeln är den totala kovändning som kommer mot slutet, som handlar om att det faktiskt går att konkurrera med gratis. Till och med om man säljer skivor. Så slutsatsen man kan dra av det hela måste ju alltså vara att MegaStore har haft en riktigt usel affärsidé och inte hängt med i vad kunderna efterfrågar. Slutsatsen kan inte bli att det inte går att konkurrera med gratis…

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , ,

Olika världar

Ipred. SvD presenterar en Sifo-undersökning om svenskarnas inställnin till Ipred. Vi är emot. Någon som är förvånad? Ja, faktiskt en person. Hans Rothenberg (m), ledamot av näringsutskottet, trodde att motståndet skulle vara ännu större, eftersom det har varit så mycket felaktigheter i debatten. Vilket är ganska fascinerande, för om vi tar bort lögnerna och felaktigheterna från debatten så tror jag motståndet hade varit ännu mer kompakt än vad det är idag.

Emma har en bra analys av motståndet mot Ipred, och tar dessutom upp poliltikernas ovilja att förstå, eller möjligtvis att lyssna. För när en majoritet av folket tycker att en lag är dålig så borde man som politiker tänka efter både två och tre gånger. Copyriot tar dessutom upp felaktigheter i SvD:s beskrivning av lagen.

Enligt Sifo kommer en fjärdedel av de som fildelar idag att sluta när lagen träder i kraft. Jag är tveksam, och jag är inte ensam om att vara det. Mörkertalet i en sådan undersökning är på tok för stort. Exemplevis är det nog många som svarat att de inte fildelar idag men som ändå gör det (handen på hjärtat, om en anonym person ringde upp dig och frågade om du begår lagbrott, vad skulle du svara?) och då finns det ju ingen anledning att svara om de kommer att “sluta”.

På varje nivå i samhället finns det ett motstånd mot Ipred. Utom i riksdagen, som av någon outgrundlig anledning tycker att detta är en skitbra idé. Det är en av anledningarna till att jag kommer att rösta på piratpartiet både 2009 och 2010. Det måste bli ordning på torpet, och det måste börja nu!

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , ,

Demokratisk tillit

Storebrorssamhället. Så är man bortrest en helg och har 300+ blogginlägg som väntar på en när man kommer hem. Ett par knapptryck senare så är de noll. Fast lite hann man ju snappa upp i alla fall.

Den för mig största nyheten i helgens flöde var Italiens förslag till bloggcensur. Jag kan inte säga att jag är förvånad över tilltaget, men lite chockad är jag ändå. Ser inte politikerna vad det är de gör? I och för sig så är de politiska traditionerna i Italine annorlunda från de vi har här, men de är ändå en västeuropeisk demokrati. Den enda målsättningen med dyilka lagförslag måste ju vara att avskaffa just demokratin, för när en minister på godtyckliga grunder kan censurera vilken information som finns tillgänglig så är det inte längre en demokrati i ordets sanna bemärkelse. Det spelar ingen roll om man ordnar “fria” val (hur de nu ska kunna vara fria om information censureras).

Att fråga hur ett liknande förslag skulle bemötas i Sveriges riksdag kan verka ganska dumt, men jag tycker ändå att det är en fråga vi måste ställa oss. Inte vad som skulle hända om förslaget kom nu, det skulle inte kunna få fotfäste. Snarare ska vi fråga oss vad som händer om italienarna röstar ja till förslaget och det blir lag där. Och om det sprider sig till andra länder och till EU-nivå. Vågar våra politiker stå upp mot förslaget då, eller kommer de att vika sig som de har varit duktiga på tidigare? Vad jag vill komma till är att vi kan inte se på förslag som att det händer någon annan stans. Att det är någon annans problem. Möjlgtvis kan vi fortfarande resonera så om något sker i Kina eller Chile, men Europa är ett litet område med mycket idéutbyte, alltså måste vi vara oerhört vaksamma för det behöver inte dröja länge innan idiotier börjar sprida sig över gränserna. Jag behövver väl knappt nämna saker som FRA, Ipred, ACTA och 95-årig upphovsrätt för att exemplifiera att sånt vi för bara nåt drygt år sen trodde var otänkbart nu är en del av vardagen.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , ,

Nämen nu får dom allt kamma sig

Fildelning. Jag vet att jag skulle bli mer positiv, men man måste ju få vara lite bitchig också. För det är svårt att vara något annat när man läser detta. Förmodligen bland det fånigaste jag läst på ett bra tag nu.

Att anmäla någon för häleri är ju i och för sig en naturlig följd av att hävda att fildelning är stöld, men jag trodde ändå att det fanns lite vett och sans nånstans. Tydligen misstog jag mig. Att någon har stulit deras master är en sak, att den sprids på nätet en annan. Skulle posten vara lovligt byte för en hälerianklagelse om man skickar stöldgods med dem?

Jag hoppas verkligen att åklagaren lägger ner detta illa kvickt. Kan man förresten inte bli åtalad för att komma med massa hitte-på-anklagelser som tar polisens tid? Detta måste ju vara gränsfall till att hamna där.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,