Torsdagstankar

Allmänt. Det känns som att det är mycket nu, flera saker som är värda att nämnas och kommenteras.

Först ut är särintresset Reinfeldt. Mycket kan man säga, men han är i alla fall konsekvent i sin syn på försvarspolitiken. Det ska bli intressant att se hur det här slår på de borgerliga väljarna för det här är ju en av de gamla moderata kärnfrågorna. Som man nu gör helt om på. Någon större förvåning erbjuder det ju inte dock. Att Reinfeldt/Borg varit emot försvaret har ju varit övertydligt ända sen Odenberg avgick med buller och bång. Sedan dess har de bara tillsatt nickedockor på försvarsministerposten. De klarade helt enkelt inte av att ha en stark person på en post som normalt sett är viktig för deras väljare. Ska bli intressant att se om det är denna debatt som till slut visar att de gått för långt.

I morgon träder de nya sms-betalningssätten i kraft. Det kommer bli intressant att se hur många som står vid tågspärrarna och kliar sig i huvudet när de försöker beställa en biljett. Mycket kan man säga om detta, men helt genomtänkt känns det inte.

Bankerna, framför allt då SEB, gör storutdelningar till sina aktieägare. Samtidigt som villkoren för kunderna blir snävare och möjligheten att hitta pengar på banken snart är enbart ett minne blott. De kommer dessutom undan med det. Men jag måste säga att banker är nog ett av de säkraste investeringstipsen man kan ha, för de verkar ju inte få gå i konkurs. Så riskerna är minimala, samtidigt som de tillåts göra lite vad som helst vilket tycks generera vinster. Varför gäller inte samma marknadsregler för dessa företag som för andra?

Apropå företag som inte är som alla andra. SAS vd har blivit nominerad till årets ledare. Ha. Haha. Hahaha.

Slutligen måste jag få berömma Nyheter24, som publicerar en artikel om hur dåliga svenska blivit på svenska. Läs och begrunda:

Världsmedborgare i alla länder…

Politik. Jag vill inte gå så långt som att säga att jag hatar nationalstaten. Jag förstår dock tanken bakom att göra det, dock så är hat inte ett ord jag gärna tar till, framför allt när det rör sig om en institution som jag inte bryr mig om. För för att kunna hata nationalstaten så måste man tillskriva den vikt, och även om den i många fall har det så spelar den ingen roll för mig.

Missförstå mig rätt, jag kan också bli irriterad på gränskontroller och stängda gränser. På att fingerade streck på en karta kan fungera som murar för mig och andra. På att man i sin inskränkthet väljer att vara rädd för det okända och skylla alla problem på “de andra”. Jag väljer dock oftast att bortse från det. Detta för att inte låta mig begränsas i onödan.

Jag gillar konceptet med världsmedborgare. Varför låta sig begränsas i onödan, vi delar ju alla på klotet. Är vi verkligen så olika att vi måste resa murar mot varandra? Jag lämnar därför scenen ett tag och ger ordet till Eugene Hütz, som inte bara talar vist om världsmedborgarskap, utan även är sångare i ett mycket bra band, Gogol Bordello (hela intervjun finns här):

It’s a new idea for a lot of people, but for us it’s an old idea. It’s an antidote to the politics around the world that have dictated separation and division of communities. Immigration is a crucial part of this idea of world citizenship. In the past, immigration was mostly for economic reasons, or because of natural disaster or war. But now, more and more often it’s an intellectual choice, and an important evolutionary process for the planet. More people are committed to being uniters of communities and cultures, to being people who transcend the understanding of different cultures, people who live by the idea that there is no identity but that of a human being.

Berikning genom blandning helt enkelt. Det är ju i sig inget nytt koncept (lägg till uppenbar banjoreferens här). Att inte bara gener, utan även idéer mår bra av spridning är om inte annat det stora experimentet Internet ett bevis på. Att inte längre vara hindrad av de osynliga murar som rests av män med flaggor.

Fast det är bara för tankar som murarna har rivits. Tyvärr står de kvar för människorna. Lyckligtvis brukar tankeutbyte vara det första steget för att få murar att rämna.